TiraTiger Förlags representanter Tora Greve och Erik Johansson avstod från fredagens aktiviteter i Lund. Trots allt är vi över 80 år, så vi behövde energin till de andra dagarna.
Egentligen skulle Ahrvid Engholm ha övernattat hos oss på Limhamn, men han ringde aldrig och bekräftade sin ankomst på fredagen. Vi hade bäddat i biblioteket och köpt ett hembakat bröd hos Limhamns kakbod (de med den svenska atombomben som jag har skrivit om innan) inför hans ankomst. På lördagen skulle han ha följt med oss, men vi tappade bort honom. Trots en kvarts letande, inklusive Toras röst som ropade (hörs flera kvartär bort, enligt rykten), hittade vi honom inte. Vi hade inte hans telefonnummer. Så vi slog oss till ro med att han hade vårt telefonnummer. Vi gav oss av till tågstationen och tänkte att han ringer väl om han inte hittar någonstans att övernatta i Lund. Vi daddar ingen, och vuxna folk kan ändra sina planer i sista minuten. Ahrvid kanske ska vara glad han valde att övernatta i Lund istället, för resan t/o/r Lund blev dramatisk.
Strul med tåg och buss under helgen: Tågvärden lördag kväll sa att tåget stannade bara på Malmö C, det gick inte vidare till Hyllie pga arbete i tunneln under helgen. Då tåget kom till Malmö C, hade någon grävd upp hela busstationen. Jag fick söka reda på personal som visste var Limhamnsbussarna stannade i stället, och fick veta att det var på Norra Vallgatan. Söndag morgon skulle vi ta Limhamnsbussen till Malmö C för att ta tåget till Lund, men det fick vi tji för. Alla bussar var inställda pga ett anonymt maratonlopp. Torsten fick köra oss till Malmö C. Vi hamnade i en bilkö med likasinnade, som tråcklade sig genom tillfälliga stoppskyltar till Norra Vallgatan där vi fick hoppa av och gå ner till Malmö C. Det hade varit lättare att köra yttre ringvägen till och från Lund, men vi skulle jo vara så miljövänliga och åka kollektivt när vi inte hade någon bagage. Nu har vi lärt på det hårda viset att bilen är det enda vi kan lita på.
Lördag morgon körde Torsten oss till Lund med ett antal böcker som skulle presenteras på bokbordet. Vi hade med smakprov på böcker från klassikerserien, samt några från alla författarna på förlaget. Det blev en fin presentation med både broschyrer och visitkort på egen silkig duk som dolde resväskan under bordet.
Vi hann ledigt till invigningen av LunCon.
Tora presenterade sig bara med namn och höll ett mycket uppskattat föredrag om Avancerade civilisationer vid ett ståbord. Resultatet blev över förväntan, det gick att stå så länge det varade, och rösten bar bättre stående. Ingen mikrofon behövdes för den berömda kraftiga rösten.
Det var många paneler. Fick höra av åhörarna att föredraget om avancerade civilisationer var bättre än den expertpanelen med forskare som diskuterade liv i universum. Under föredraget presenterades flera fakta, panelen skummade bara på ytan. Det kanske borde vara flera föredrag och färre paneler framöver?
Jesper Stage var den hedersgäst som stack ut. Han är ekonom, men hans inlägg och föredrag var bland det mest intressanta. Han diskuterade bl a hur vissa civilisationers ekonomi inom science fiction inte kunde stämma.
Lunch lördag åt vi på en restaurang där vi fick vänta länge på maten, och bestämde att vi inte skulle gå där på söndagen, för då var det trängre mellan aktiviteterna vi ville lyssna på. Söndagen fick vi plats på en Sushirestaurang som också serverade annan mat, fin service och gott var det.
Efter allt bussastrul söndag kom vi med andan i halsen in till stadshallen i Lund strax över tio, men nådde åtminstone det bästa föredraget under LunCon. John-Henri Holmberg berättade om Bertil Mårtensson – filosofen som skrev fantastik. Jag tycker om hans böcker, men då jag träffade honom gick han med rollator utanför min väninna Ullas köksfönster och rollatorkorgen full med klingande whiskyflaskor. Jag var förvånad över att höra att han i själva verket var yngre än mig. Torsten gillar bättre böckerna hans fru Bodil har skrivit.
Feorag Forsyth höll ett föredrag om steampunk i verkligheten på engelska, och visade bilder på fantasifulla maskiner uttänkta av ingenjörer på 1800-talet. Jag tror Erik tyckte bäst om det föredraget. Forsyth kom även in på zeppeliner, som vår familj har dramatiska förstahands erfarenheter av. Jag berättade om Zeppelin.2 som har ett museum i Friedrichshafen i södra Tyskland. Dit skulle hon åka, då det var nytt för henne. Vi satt kvar och lyssnade på Jesper Stages sista föredrag, Everything is under control, där han kom in på att fonder och aktier följer samma lagar som spelteori och varför tidsresenärer inte borde kunna tjäna sig rika på att veta vad som händer i framtiden.
Torsten hämtade oss och det decimerade bokbordet efter avslutningsceremonin. Vi var eniga om att de föredragen vi hade lyssnat på var det bästa under hela LunCon.
