Författare: forlag

NU STARTAR BERTIL FALKS SPACE OPERA-PRIS!

Bertil Falk har varit på rymdodysse i 78 år, sedan han vid brådmogna tolv års ålder fick sin första novell publicerad i Stockholms-Tidningen: ”Tripp i rymden” (2 apr, 1946). https://file770.com/bertil-falk-from-a-space-hobo-to-finnegans-wake/
  Då hade han redan följt rymdäventyren i flera år i dåtidens Jules Verne Magasinet, rymdhjälten Kapten Franks husorgan – som han f ö återuppväckte 1969.

  För att hylla Bertil som fyller 90 år 21 maj instiftas nu BERTIL FALKS SPACE OPERA-PRIS, för Sveriges störste, långtidigaste stöttepelare för ”rymdstrunt” – det science fiction ibland kallades på 1940-talet.
  Priset går till 2022 års främsta svenska sf-berättelse som utspelas i rymden, och åsamkar pristagaren ett diplom och en summa prispengar (storlek ännu okänd då den crowdsourcas).

SÅ FUNGERAR BERTIL FALKS SPACE OPERA-PRIS

1. Förutom diplom och universell ära crowdfundas en dusör som gör pristagaren ekonomiskt oberoende i flera timmar. Gör din insats och insättning på undertecknads Handelsbankkonto nr 330 324 578 och meddela för säkerhets skull ahrvid@hotmail.com att så skett. Donatorer kommer att avtackas offentligt, men säg till om du vill vara anonym.

2. Priset tillfaller en science fiction-berättelse publicerad 2022 (fri längd, novell eller roman) på svenska, som utspelas i rymden. Det kan också vara något opublicerat, men då måste det nomineras enligt nedan.
  – Författare bör sända in verk för nominering, till spaceoperaprize@rocketship.com 21 september.
  – Noveller till tidigare utlysta, separata Fantastiknovelltävlingen kan komma att beaktas, såvida de utspelas i  världsrymden.
  – Undertecknad och en senare jury kan också på eget bevåg rota fram priskandidater. Då det inte kan garanteras att allt gångbart hittas, bör du för säkerhets skull nominera egna rymdutflykter.

3.  Initialt håller initiativtagaren undertecknad i trådarna, men kandidater till en jury eftersöks. Hör av dig och skryt med dina rymdmeriter (har du skrivit rymd-sf, och vad har du för kunskap om och koppling till ”rymdstrunt”?) så kanske du får bidra till att bestämma.

–Ahrvid Engholm
  ahrvid@hotmail.com

Här kommer ett nytt inlägg av Ahrvid Engholm. Prenumerera gärna på hans Skrivalista så får ni tillgång till intressanta nyheter inom fantastiken, bland annat hans tidning Intermission. Jag hittade en favoritpulp på länken.

Ahrvid skriver såhär:

Jag har kanske berört det tidigare, men är man intresserad av sf-historia och gamla tidskrifter finns skäl att besöka Archive.org. Det verkar som om man REJÄLT utökat sin samling inscannade titlar, inte minst s k pulpmagasin.
  Pulpmagasinen utkom i USA  från sent 1800-tal – Argosy startat 1882 anses ofta vara första pulpmagasinet – till mitten av 1950-talet, då den siste distributören av dessa blaskor gick i konkurs (säkerligen beroende på att TV, pocketböcker, serietidningar m m minskade intresset). Magasinen kallades så för att de trycktes på billigt s k pulp-papper. Pappersmassa kallas ”pulp” på engelska, och grejen var att man fick billigare papper genom att inte köra en extra process på pappersmassan som reducerade eller tog bort ligninet (så kallas bindemedlet i träets cellstruktur). Men ligninet var kvar oxiderade lättare, vilket med tiden gör pulp-papper brunaktigt och skörare. (Tidskriftssamlare försöker spara sina godbitar svalt och i plastfickor.)
  Det utgavs 100-tals pulpmagasin i USA, varav många inom sf, skräck och fantasy, som Weird Tales (startad 1922) och Amazing Stories (från 1926). WT var Lovecrafts favvo och han medverkade där. Amazing utges fortfarande, litet stapplande och delvis i E-form, och grundades en gång av Hugo Gernsback, en legendar men också en snål djäkel som högst motvilligt betalade sina författare.
  Pulpmagasinen motsvaras på ett ungegfär av s k Penny Dreadfuls i Storbritannien och i Sverige av den hemska ”kolorerade veckopressen”, som Fina Författare skrev petitioner mot –  men i hemlighet brödskrev för! Inom sf-genrer hade vi främst Jules Verne Magasinet/Veckans Äventyr, men även Levande Livet där en ung Sture Lönnerstrand skrev otaliga sf-noveller och senare lanserade superhjältinnan Dotty Virvelvind.
  Jag gillar de gamla pulpmagasinen (vilket iofs inte hindrar att senare sf också duger!), och det bland annat av skäl som dessa:

* Konsten i dem! Kolla in omslagen bara. De är fantastiska, färggranna, fantasifulla, vilda. Dagens sf-böcker har mycket mer ”tillputsade” konstnärer, som med airbrush och numera säkert även Photoshop, tecknar närmast fotorealistiskt – och det blir stelt och skittrist! Den litet mer grovhuggna pulp-konsten var mycket roligare.

* Pulpmagasinen var oerhört varierande. Det fanns alla genrer (även deckare, westerns, love, flyghjältar, sjöäventyr etc), allt från fina berättare till värsta strunt. Och inom sf-magasinen fanns det även populärvetenskap, artiklar om sf, recensioner, vilda brevspalter (som f ö gav läsaradresser så att fans kunde nå varandra – så startades fandom).

* De där blaskorna var hälsosamt opretentiösa. Pretentioner är att vara anspråksfull, men det är ofta anspråk som inte uppfylls. ”Fina” litterära tidskrifter blir enormt ängsliga, de måste hela tiden trippa på tå och bevisa hur ”fina” de är och navigera genom en smal smakkorridor. Och som följd blir de förutsägbara och skittrista! Högkultur är så byxis och nervös att den bajsar på sig. Och det finns outtalade krav på vad som är ”fint” och helst skall parnassens självgoda ideologiska uppfattningar åtföljas. Pulpmagasinen kunde strunta i allt detta! Det var redan lägsta ”rännstenslitteraturen” och behövde därför inte vara rädd för någon eller bevisa något –  och inte minst, de hade inte glömt att man måste underhålla. Att underhålla är fint: det betyder att reparera, göra bättre!

* Att kolla in pulpmagasinen ger mycket insikt historiken för sf-genren och dess fandom (fansen skrev i brevspalterna och många av magazinen hade fandomspalter). Många legendariska sf-författare började som unga fans och läsare, och kunde senare få alla sina tidigaste alster publicerade i pulppressen. Det finns en gripande, underhållande skildring av hur det var att skriva för pulpmagasinen, av Frank Gruber: The Pulp Jungle – som ni kan läsa här https://archive.org/details/gruber-frank-the-pulp-jungle-1967 Det är ur pulpmagasinen den moderna sf-litteraturen uppstått.

Ingen kommer att orka att läsa alla gamla pulpblaskor, men prova gärna att botanisera litet grand bland dem. Det verkar som om Archive.org (eller användare hos dem) har scannat tusentals av dessa gamla godingar.
  Går man till https://archive.org/details/pulpmagazinearchive finns där bl a
(och siffran anger antal filer, dock troligen en hel del dubletter – listar även kända sf-mags som inte var pulp):
Amazing 750
Astounding 430 (som i början hette Astrounding Stories of SUPER SCIENCE – wittert namn!
Asimov’s (iofs inte pulpmag) 431
Authentic
Famous Fantastic Mysteries 121
Fantastic SF Stories 338
Mag of Fantasy&SF (ej pulp) 598
IF (ej pulp)
New Worlds (145)
Planet stories 125
Science fantasy (ej pulp)
Startling Stories 177
Unkown Worlds 52
Weird Tales 461

https://archive.org/details/pulp_misc_sf har t ex
Wonder Stories (senare Thrilling Wonder Stories, sedan Gernsback sålde det)
Astonishing Stories (redigerades i början av en ung Fred Pohl, som fyllde det med stories från Futurians-kompisar, bl a Asimov)
Captain Future (populär i Sverige som Kapten Frank i JVM/VÄ)
Fantastic Universe (redigerad av svenskättade Hans Stefan Santesson)
Imagination (som ofta hade en yppig rymdbrud på omslaget, vilket f  ö även gällde Starling Stories och andra)

Ett annat arkiv för gamla laskor är http://www.luminist.org/archives/periodicals_index.htm med avdelningarna:

OCCULT, PARANORMAL AND METAPHYSICAL PERIODICALS
SCIENCE FICTION, FANTASY AND WEIRD FICTION MAGAZINES
PULP FICTION MAGAZINES
FANZINES, AMATEUR AND SEMI-PRO MAGAZINES, GENRE PUBLISHING REVIEWS
COMIC BOOKS

Där finns också tusentals publikationer.
  Formaten är oftast PDF, EPUB, CBR eller kanske ren text. I de första formaten är det helt enkelt bildfiler som lagts ihop och sedan kan läsas med en PDF-läsare. (Jag rekommenderar SumatrPDF, gratis, nätt och läser nästan alla format, https://www.sumatrapdfreader.org/free-pdf-reader ).
  Ett smörgåsbord av brödskriveri, men näringsrikt och välkryddat!

–Ahrvid

Ps. Mycket av det är förmodligen formellt ”piratat”, men det är inte säkert – och f ö är det nog få som bryr sig. USA-kongressens vägran att göra utökad skyddstid retroaktiv betyder att det mesta pubbat innan 1963 är i public domain. I många fall är copyrighten också hos ett förlag som kånkat eller lagts ned, varpå tidskriftsinnehållet blivit föräldralöst. Det kommersiella värdet av gammal pulpprosa måste vara mycket, mycket lågt, så politrukerna bör inte följa Disney och Hitler, utan fimpa ”skyddstiden” på 70 år – i praktiken uppemot 120 år då folk lever länge! Det tidigare 50 åren var redan det litet i överkant. Kan inte Greta protestera mot allt mer inskränkande upphosvsrätt?—–
SKRIVA – sf, fantasy och skräck  *  Äldsta svenska skrivarlistan
grundad 1997 * Info http://www.skriva.bravewriting.com eller skriva-
request@freelists.org för listkommandon (ex subject: subscribe).

Articifiell Intillengrens? Artifuckinhell Intellikens? Vem behöver AI när det är roligare att skriva själv – till 24:e upplagan av Fantastiknovelltävlingen! Visa kiselskrällena att Homo Sapiens ännu inte loggat ut, fällt ned skärmen och dragit ut sladden. Inget stöddig elektronhjärna skall slå oss på tangentfingrarna!
  Undan Doc-filare, textputsare, spellcheckare, brödskrivare och lektörer! Trumf i tangentbordet! Gutår! Släpp fram motivet med basintrigen! Erlebte Rede? Mak åt er protagonister, antagonister, sidekickar eller vad ni är för horungar! Så styver är prosan! Akta metaforen! Se ordflickaren och redaktören kivas. Quelle novelle? Intrigtips här, tretton på dussinet! Lustiger manustvättare. Wittert var det!
  Sade skalden. Tävlingen stödjs av  föreningen Novellmästarna http://www.novellmastarna.se och förlagen Exilium http://exiliumforlag.se/  och Wela http://www.welaforlag.se/, författarna Ulf Broberg [http://www.upsetters,se]http://www.upsetters,se, Niki Loong https://se.linkedin.com/in/niki-loong-64036762 och KG Johansson (med bokpris) http://kgjohansson.se
  Följande är robotikens drygt tre lagar för tävlingen:

1. Skicka tävlingsbidrag som ren text (kallas även ”ASCII”, inga bifogade filer, t ex Word) senast 3 september till fantastiknovell@yahoo.com SAMT ahrvid@hotmail.com. Använd rubriken ”Tävlingsbidrag”.
 
2. Noveller skall anknyta till science fiction, fantasy eller skräck. (Genre får tolkas en smula generöst. Det bör finnas något ”fantastiskt” element.) Man får skicka flera bidrag. Maxlängd 50 000 tecken, inkl blanksteg och skiljetecken. Språk svenska.
 
3. Vinnarna utses av en jury som även kan utdela hedersomnämnanden. Noveller som placerar sig på någon prisplats postas även på SKRIVA:s E-postlista och erbjuds publicering hos DAST Magazine (http://www.dast.nu/).
 
4. Förstapris 999 kr. Andrapris 600 kr. Tredjepris 400 kr. De tre författarna på prisplats erhåller som extrapris KG Johanssons dubbelbok De drömmande städerna (inkl tävlingens vinnarnovell 2010! https://www.affront.se/wp-content/uploads/2015/10/KG-Johansson_De-drommande-staderna.jpg). Prispall och hedersomnämnda tilldelas även diplom att skriva ut som stolt väggprydnad och ett Hemlig Pris som blir garanterat intressant!

AI-skrivna noveller kan komma att diskas. (Och varför ens försöka slikt då datamaskiner skriver så stelt och sterilt?) Glöm inte att skicka tävlingsbidrag till bägge mottagaradresserna, som fungerar som backup för varandra vid strul.
  E-postlistan SKRIVA (est. 1997) är landets äldsta skrivarlista, kanske den enda som håller ut då alla idag hellre tiktokar, kwittrar och ansiktsbokar. På listan dryftas hur som helst skriveri, fantastik, kulturnyheter, litet av varje – samt ges eventuella nyheter om tävlingen. För att ansluta, maila skriva-request@freelists.org, med subject/ämnesrad: subscribe. Slava vid tangentbordet! (Slava Ukraini!)

–Ahrvid Engholm
   tävlingsadmin
  ahrvid@hotmail.com

av gästbloggare Jenny Hanson, Midgardsormen.

Att bygga världar

Att bygga världar är ett komplext arbete som måste få ta tid. Det kan vara lätt att tänka att man som författare av någon annan genre än t.ex. fantasy och sci-fi helt kan strunta i detta, men världsbygge behöver du göra oavsett inom vilken genre du skriver. Visserligen har den som ritar en egen karta över ett nyuppfunnet land eller den som ger sig ut i rymden mer jobb att göra än deckarförfattaren, men faktum kvarstår – du måste fortfarande sätta ramarna för din berättelse. Dina karaktärer. Din värld.

Varför är världsbyggande viktigt?

Egentligen har den här frågan ett enda viktigt svar. Så viktigt att jag till och med poängterar det lite extra. Världsbyggande är viktigt för att ge din berättelse trovärdighet.

Du som skriver feelgood eller deckare nickar kanske lite så där igenkännande. Självklart behöver jag känna min värld för att kunna beskriva den. Men du som skriver inom fantastik blir kanske till och med lite provocerad. Vadå trovärdigt? Jag skriver inte för att skriva trovärdigt, jag skriver för att få verklighetsflykt. Och det är även därför mina läsare läser. Basta!

Trovärdighet kommer inte av ingredienserna i din berättelse. Det handlar om hur du beskriver dina karaktärer. Och dina karaktärer skapar du med hjälp av omgivningen. För det är den som skapat dem. Det är ingen slump att J R R Tolkien lägger den magiska ringen i händerna på Frodo som är uppväxt i ett landskap som lika väl hade kunnat bebos av dansande alver. Frodo är en produkt lika mycket av sin omvärld (Fylke. Och längre bort har han inte varit) som av Tolkiens fantasi.

Dina karaktärers bakgrund är sanslöst viktiga för att läsaren ska känna med dina karaktärer. Åh, stackars Frodo. Hur ska det gå nu när han kommer ut i världen? Möter ringvålnader? Läsaren känner empati och sympati med Frodo samtidigt som spänningen höjs – för hur ska Frodo klara sig?

Världsbygge i historiska romaner

Att det är viktigt med världsbyggande blir förstås mer självklart i en genre som fantastik där arbetet är givet. Men även författare som skriver om en svunnen tid behöver ta sig tiden att reflektera och fundera kring omvärlden för att berättelsens karaktärer ska fungera och deras omvärld konsekvent.

Ett hyfsat modernt exempel är Sagan om isfolket-serien av Margit Sandemo som är en släktkrönika och löper från slutet av 1500-talet fram till ungefär mitten av 1960-talet (men är påbörjad av författaren under 1980-talet).

Sagan om isfolket utspelar sig i vår värld. Eller gör den det? Tydliga händelser markeras då författaren går igenom stora händelser så som pestutbrott, verkliga kungar och andra historiska personer som dyker upp i egna epoker och stora världsomspännande händelser som världskrig. Men författaren tar tydlig ställning kring till exempel hur religionen fungerar. Gudstron varierar för personerna i släktsagan och deras tro på saker och ting påverkar deras handlingar med mera. Dock slås det senare i sagan fast att det finns en gud alldeles oberoende av vad karaktärerna tror, det blir alltså så småningom fakta i den här berättelsen. Karaktärerna i sagan slåss också mot en ond förfader som vävts in i handlingen redan från start. Det övernaturliga är med från bok ett men framträder mer och mer under sagans gång och även tron på det paranormala och trolldom är ett faktum så småningom (även indicenten med rymdhundarna, men vi som läst sagan håller nog helst den delen för oss själva).

Världsbyggande i nutida berättelser

I nutida berättelser utan inslag av trolldom är det lätt att tänka att det inte behövs världsbygge alls. Men det gör det. Kanske ska din berättelse utspela sig i en fiktiv ort någonstans i Sverige. Kanske i en storstad. Alldeles oavsett var du sätter handlingen så behöver du bygga upp dina kulisser så att dina karaktärer kommer bäst till rätta.

Ett bra exempel på en författare som använt sig av enkla verktyg för att skapa en gripande berättelse är Delia Owens som har skrivit Där kräftorna sjunger. Man kan tycka vad man vill om berättelsen som är ganska traditionellt uppbyggd, men hon skapar fantastiska miljöer runt sin huvudkaraktär Kya som är en flicka som blivit övergiven av hela sin familj och växt upp ensam i ett träsk.

Owens bygger inte enbart upp träsket som miljö för Kya, utan även den lilla staden som ligger i närheten och människorna där. Rasism och ensamhet är tydliga centrala teman i boken som aldrig hade varit möjlig utan att skapa motsättningar mellan t.ex. svarta och vita i samhället i närheten. Och var i hierarkin ska egentligen huvudpersonen själv placeras som bott ensam i träsket hela livet?

Mina bästa tips för att bygga världar

1. Karaktärerna skapar världen. Även om vissa saker är fakta: Vem som regerar, hur många som bor i din värld med mera … så kommer världen upplevas olika av olika karaktärer. Använd detta för att skapa konflikter i din berättelse. Och det är karaktärernas upplevelser av omgivningen som skapar spänningen, inte tvärtom.
2. Börja inte för komplext. Att bygga världar är kul, men det är också svårt. Om du ska skriva en fantasyserie – börja gärna med en eller flera noveller som utspelar sig i din värld för att lära känna den först.
3. Var konsekvent med reglerna i din värld. Om tomten numera är en robot som kommer på julafton för att straffa onda ”barn” så kan dina karaktärer inte andra år fira jul som vanligt (Ja, den onda tomten är ett exempel som finns på riktigt, fast i serien Futurama). Läsarna har bättre minne än man kan tro så de går inte att lura. Se till att du själv kan reglerna du sätter upp.
4. Det viktigaste tipset: Reflektera kring din värld. Alldeles oavsett vilken genre du skriver inom så behöver du fundera på hur du visar upp din karaktärs omgivningar!