Kategorier
Förlagsaktiviteter

POD och kaoslagen

Läste just i Författaren, SFFs medlemstidning om författaren Kjell Ekborg som inte längre lyckas bli utgiven av traditionella förlag, och inte har råd att ge ut själv eller på hybridförlag. Han funderade på POD, Print on demand, men tänker på hur mycket han skulle sälja när han räknar på priset. Denne författar är visst i 80-årsåldern, samma som jag. Det blir riktigt dramatiskt när han berättar att han får ta blancolån på 20% ränta för att klara sig ekonomiskt. Har inte mannen grundpension? Har han aldrig hört om bostadstillägg? Nu tröstar han sig med ”molnet”. Han skriver biografier över människor som har gjort betydelsefulla saker, men inget förlag är intresserad. Nej, förlagen vill bara ha lättlästa böcker, helst sådana som passar som ljudböcker och som säljer bra. Tyngre litteratur säljer inte.

Saken är att POD är en billig form för utgivning. Visserligen måste du ha eget företag för att anlita Publit, som jag gör. Jag har haft eget företag som konstnär sedan 1980-talet. Då jag startade förlaget, registrerade jag om företaget med nytt namn och har numera två underavdelningar, en konstnärlig och ett förlag. Hur halkade jag in på förlagsdelen?

Efter pensionen tänkte jag att jag skulle ta upp skrivandet igen, först som en ren hobby. Jag hade varit författare på traditionellt förlag i mitt hemland innan jag började resa världen runt och det blev naturligare att uttrycka mig i konst, som jag var utbildad till.

Jag skickade in till ett förlag, och det dröjde och dröjde och dröjde, innan svaret kom efter ett halvår, ett standardbrev med refusering. Att just den science fictionromanen har blivit populär tio år efter pga AI-hypen, är en annan historia. Sedan pratade jag med andra författare och fattade att en traditionell utgivning är en segdragen historia och att jag då, som 70-åring inte hade tid att vänta så länge. Efter att ha försökt med Vulkan, som gav dålig service och inte är öppna med hur mycket de säljer, startade jag TiraTiger Förlag, och anlitar Publit, som jag är mycket nöjd med. Jag har externa medarbetare som lektör, redaktör och korrekturläsare. I traditionell utgivning får böckerna en livslängd på högst två år innan de hamnar på rea. POD är billigt och långlivad. Min bok Biotron låg och marinerade sig i widgetshopen under tio år innan den blev populär. Andra böcker säljer några få exemplar varje år hela tiden, innan en av dem utan förklaring plötsligt blir populära under en period. Jag har ingen förklaring till detta. Kaoslagen, kanske?

Av forlag

Tora Greve startade förlaget för att det skulle ta för lång tid att publicera hos någon annan. Dessutom har böckerna lång livstid. Det har även de andra samarbetande författarna insett.