Där publiceras Tora Greves novell The Philosophers Stone i majnumret, tillsammans med en intervju av författaren. TiraTiger Förlag kan inte ta äran av att ha publicerat denna novell i original, det var affront förlag som visade framfötterna. Vi kan bara gratulera affront till att ha lyckats i USA!
Jag testade att skriva intensivt på samma manus under en månad. Jag har skrivit både här hemma och på semestern. Låg vid simbassängen på nakenbadet på hotellet och skrev för fullt. Jag valde att skriva Sirius4, fortsättningen på Sirius3 som är så gott som färdigt. I dag lade jag upp hela manuset, även om det inte är färdigt. De tre sista kapitlen är bara anteckningar. Men jag ser att jag inte hinner skriva mera denna månad. Ska vara med på Limhamns julmarknad, dessutom ett forskningsprojekt på mitt långsamma åldrande. Forskarna ska gå genom hela min kropp med massor av test. Jag är dessutom förkyld och får ta med massor av mediciner som de är nyfikna på.
Sista gång Sveriges minsta bokmässa hölls – hos Ulf R. Johansson var på lördagen 3 oktober kl. 16 – 20. Bertil Falk var med mig på bokmässan i Göteborg och upptäckte att Sture Lönnerstrand fortfarande är populär. Det verkar som om zenzat har fått blodad tand och inte vill kasta in handduken definitivt. Lönnerstrands son var med på den minsta bokmässan nu sista gången. Det är definitivt slut hos Ulf R. Men vi filar på en fortsättning på TBO i Oxie, om folk orkar motionera upp backen för att få en vinare och lite trevlig mingel. Det blev en fin kväll med tal av Ulf R. och Bertil Falk svarade på frågor. Amarjot Singh stod för indiska smårätter. Jag noterade även en äppelkaka i köket och en burk nybakade, väldoftande kanelbullar som bjöds runt. Undertecknad är tyvärr allergisk mot kanel. Nesan vibrerade dock inför doften. Som vanligt såldes böcker. Bokmässan var helt dedicerad zenzat förlag, men det blev även inofficiel försäljning av Sirius2 under bordet till kunder som köpte Sirius1 förra året och hade frågat efter tvåan. Pga ett krånglande knä hade jag svårt att mingla runt och blev mest sittande på en stol. Jag placerade mig mitt emellan de två rummen där saker hände. Det var flera som satt. Vi börjar dra på åren. En del människor har försvunnit, andra tacklat av. Det blev tydligt då Ulf R. och Gunnar Bernstrup uppvisade en duell i käppfäktning. Några unga i form av barn och barnbarn har tillkommit. Då vinet var slut började folk droppa av för att fortsätta umgås på en trevlig krog och kanske äta en bit. Ulf R. bor ju centralt, nära Möllevången.
Torsten, Bertil Falk och jag anlände onsdag eftermiddag och monterade upp vår monter. Vi hade hyrt en budgetmonter, så där fanns redan bord, stol och golvmatta. Jag hade hyrt el, så där fanns ett uttag till tre kontakter.
Torsdag morgon anlände gästutställare Mariana Steinmetz. Jag tog emot med plakat med monternummer och installerade henne innan jag visade var utställarnas servicecenter fanns.
Fredag kom den andra huvudutställaren, Karolina Orrhede. Hon var aldrig i montern, så jag lyckades inte fånga henne på bild. Den andra gästutställaren var Mats Ekman.
Lördag kom vår nästa gäst, Ingela Marklinder.
Söndag var vi återigen tre i montern. Mariana kom tillbaka, samt Lisa Rodebrand.
Jag trodde det skulle vara en fördel att utställarna hade olika genre, men det visade sig vara en nackdel. Det blev för rörigt. Till nästa år har fantastikförlagen begärt att få bilda ett torg runt science fiction bokhandeln. Anna Vintersvärd ska prata med Jenny på science fiction bokhandeln om detta. Jag har redan förvarnat mässledningen och lämnat in namnen på de vi har pratat med. Kan vi samla alla fantastikförlagen på ett ställe slipper vi springa omkring till olika evenemang. Vi kan samordna dem så det hela tiden blir aktiviteter i montrarna. Nu missade jag en del mingel pga avstånden mellan montrarna.
Några tips inför framtiden: Hyr el och ta med förlängningssladdar. Ta med egen stege, företrädesvis en kökspall med steg som även kan fungera som stol. Boklådorna kan kamufleras som inredning med heltäckande duk och några böcker utställda. Små spik, tejp eller tavelkrokar gäller för väggarna. Häftstift och nålar har en tendens att bli kvar, och då blir det extradebitering.
Tänk efter vilken växel du behöver. Det duger inte med enkronor och femkronor när du säljer för en femtilapp. Det är hundringar och femtilappar som gäller. Köper en kund en bok för kr 50 och betalar med en femhundring, så ska du snabbt springa bort i blomsteraffären eller till ICA och handla en kaka för kr 10 så du får tillbaka växelkassan när du betalar med femhundringen.
Väl mött nästa år. Vi är flera fantastikförfattare som återvänder och vill dela monter. Jag har hyrt en större monter till nästa år.
Andra har skrivit mycket om Författarkliniken, så jag vill bara berätta lite kort om det som gjorde störst intryck på mig.
Jag åkte upp till Stockholm med flyg och bodde på Bentley Hotel i ett trevligt rum under takåsen, där fullmånen lyste in genom fönsterkupan. Reception och frukostrum låg på en inbyggd innergård.
Så till själva evenemanget och de tankar som väcktes.
Jenny Rognestam verkar ha surfat på en succevåg genom livet. Dag Öhrlund är drabbad av fruktansvärda olyckor när det gäller familjen. Det fick mig att fundera på om det där med karmalagen verkligen stämmer. Jag har skrivit om fjärde rumsdimension i en novell i samlingen Waiting for the machines to go to sleep, men därför behöver jag inte tro på det. Nu börjar jag undra: Är allt i livet förutbestämt? Finns en färdig tidslinje man kan se från ett perspektiv från ovan, så att säga?
Jag deltog på två workshops, Ingrid Elfbergs om research, som var verkligen roligt, och Anna Gables om att skriva fantasy. Under Ingrid Elfbergs workshop tillät jag mig att bara ha roligt och skratta. Under Anna Gables workshop skrev jag många notater.
Panelen med förlag, agenter och självpublicering var intressant.
Vi hade bokbord med försäljning av egna böcker. Hade med bara två titlar, åkte hem med en bok kvar.
Flera författare hade treminuters presentationer. Den mest dramatiska var Maria Malvora, som klädde om mitt i presentationen och berättade att hon hade synopsis till 36 romaner om hemliga sällskap från den gamla Mesopotamien fram till nutid. En ny Margit Sandemo i vardande?
Lennart Gulbrandsson skrev mycket utförligt om hela evenemanget på son hemsida: www.elementx.se/forfattarkliniken-dag-1/ och
www.elementx.se/forfattarkliniken-dag-2/
Tack, Lennart!
För första gången i mitt liv åkte jag till en science fictionmässa. Vi var tre från science fictiongruppen på Tycho Braheobservatoriet.
TiraTiger Förlag skulle ställa ut både egna böcker och några från andra förlag där författaren Tora Greve medverkar.
Vi lyssnade till flera föredrag, företrädesvis med vetenskapliga förtecken, men även annat, som ett om ölbrygging och en omvisning i Linköpings stadskärna.
Som mina läsare av mina texter om Typ 3-civilisationen redan har noterat, är jag förtjust i människors förhållande till AI och blandvarelser mellan människa och AI. Därför lyssnade jag till flera föredrag och en panel inom ämnet. Patrick Doherty från Uppsala universitet höll ett föredrag på engelska, AI and Robotics: A look into the future. Olle Häggström pratade om Kan Terminator bli verklighet? Till slut en panel om AI & Robots in film, TV and literature på engelska.
Förutom att jag själv höll ett föredrag om Astronomisk växtfärgning, klarade jag att lyssna på andra föredrag om Math fiction, Shintoismen och Atomkärnan.
Det blev också tid att umgås. Träffade bland andra Ahrvid Engholm, som modererar Skrivalistan, samt Anna Vintersvärd från Andra Världar förlag.
Hur jag lyckades sälja slut på två titlar begriper jag inte, då jag var på föredrag nästan hela tiden och besökte mitt bokbord bara sporadiskt. De astronomiska vantarna var också populära.
Det var en trevlig tillställning. Jag tänker gå på flera av den sorten.
This blog is related to Swedish science fiction and fantasy. We are only interested in commentaries about that kind of literature, and preferably in the Scandinavian languages. Most of the discussion is held in a secret group on Facebook. Spam is not welcome.
Of course, if our books are translated to English we will be interested in discussions on the topic in that language too.
TiraTiger Förlag besökte Andra Världars bokmässa på Sagomuseet Garvaren i Ljungby tillsammans med förlaget zenzat. Vi ställde ut och sålde böcker.
Bertil Falk och Tora Greve
Gamla inlägg flyttade från den gamla hemsidan:
Tora Greve: Jag lovade att skriva om andra författares böcker.
2013-11-07.
Eva Holmquist: Förlora för att vinna. 310 sidor.
I undertiteln står det att boken är ett rymdäventyr med fantasykänsla. För unga läsare, skulle jag vilja tillägga. Det finns både spänning och romantik som inte är otäck eller obehaglig. Första intrycket av boken när jag öppnar den: För litet avstånd mellan textens kant och bokens kant. Det ända stavfel jag hittade, finns på sidan 55. Imponerande! I början är handlingen lite trevande, antagligen för att vi ska lära känna världen och varelserna som bebor den. Man tappar aldrig intresset, även om startsträckan är lång. Själva världen och varelserna i den är tillräckligt fängslande. Det är en värld mycket annorlunda än vår. Varelserna kallar sig själva för vailaner, och de genomgår en livscykel i tre led. De verkar stamma från blommorna snarare än däggdjuren, men troligtvis är de något helt annat. Det är intressant att vailanerna finner upp teknologi bara vid att få en apparats funktion beskrivet för sig. Jag hade gärna hört mera om hur vailanerna avgör hur det finns liv på andra planeter. Det står bara att diskussionen var detaljerad och intressant. Jag skulle vilja ta del av den.
Boken är tydligt delat i två delar. Först handlar det om jordens ambassadör Sophie och vailanfamiljen hon ger sig i väg med. Därefter byter berättelsen spår och prisjägaren Dreomal och hjälten Vael dyker upp. Här får vi bevis för att kärleken lika gärna kan falla på en lort som på en lilja, då Sophie bildar par med sistnämnda. Här tar berättelsen fart och inbjuder till sträckläsning.
Boken berör två intressanta problem, dels tankar om hur överbefolkning föder krig, dels genomskådandet av invanda mönster som att resultatet av parbildande måste bli barn.
Jag gillar denna världen.
2013-08-24.
Aengeln Englund: Gainea. 282 sidor. Fantasy.
Boken börjar med att skapargudinnan Un vaknar och skapar sig en kropp. Hon har en dröm om att skapa en värld där omtänksamhet, värme och lycka finns. Därefter följer en mycket detaljerad beskrivning av hennes skapande. Under de 35 första sidorna finns bara hon och naturen hon skapar. Då skapas hennes första människa, In, som blir en av sju odödliga hjälpare. Härefter uppfattar jag In som bokens huvudperson. Un skapar människor och troll direkt av sand. Det finns ingen barnalstring. Ändå känner människorna sexuell lust och ligger med varandra. Magi är en naturlig egenskap hos människorna. Det händer inte så mycket i början. Först på sidan 58 börjar handlingen ta fart. Svårigheterna börjar när människorna inte kan leva Uns dröm och tar med sitt lidande tillbaka till Uns medvetande när de dör.
Till slut råkar de sju hjälparna i konflikt med varandra. Det blir intressant på sidan 202.
Vad jag kan sakna är tempo i berättelsen. Det finns inga planteringar som antyder framtida konflikter. Människorna förblir på något vis inte helt mänskliga. Språket är neutralt, utan andra störningar än ordet ”så” som återkommer ofta. En lixanalys skulle kunna uppmärksamma detta. Det finns en del magiska ord som uttalas, och dessa får sin förklaring direkt i den smula händelseförlopp som finns.
I förordet skriver författaren att det kanske blir en fortsättning om 10 böcker. Vi får hoppas Un skapar lite intressantare varelser i nästa bok.
2013-08-21.
Nellie C Lind: Dödens gåva. 353 sidor. Fantasy.
Berättarstilen är modern, med en del ålderdomliga vändningar och många adjektiv. Handlingen utspelar sig någonstans i ett Europaliknande land i ett samhälle som påminner om den förkristna vikingatiden. Jag får känslan av en parallell värld, inte riktigt vad vi förknippar med de historiska vikingarna. Gudavärlden är helt annorlunda. Huvudpersonerna är systrarna och völvorna Istrid och Dagnie. Sistnämnda inleder ett kärleksförhållande med dödens gud Arodim. Den unge mannen Jorulv vill också ha Dagnie, och Istrid vill ha honom. Flickornas farmor, gamla völvan Åshild, skickar en förbannelse över Döden under dödsögonblicket. Det är bäddat för konflikt, då Döden kan förgöra allt. Gudar och människor umgås förhållandevis naturligt, dock med en del förvecklingar beroende på deras artskillnader. Slutet är lyckligt.
Boken är del ett i en berättelse om völvornas gudar. Jag har svårt att föreställa mig fortsättningen, då vi får ett lyckligt avslut här. Det kanske blir en helt ny berättelse.
2013-08-20.
Maria Bielke von Sydow: Ingmar Bergman kände aldrig skuld. 203 sidor. Diskbänkrealism.
Detta är en riktig feelgood-bok. Trevliga människor med normala problem föses tillfälligtvis samman. Det är synd om hon som miste sin son och känner skuld för detta. Det visar sig sedan röra sig om ett mord, inte en olycka. Den sexuellt utåtagerande författaren med såret på benet – är det klamydia eller något värre? Storstadslärarinnan och mannen från landet är också ett spännande par. Det känns som att jag skulle vilja läsa mera om dessa människor. Jag streckläste boken. Jag kunde inte upptäcka några tryckfel, ens. Det är oerhört proffsigt skrivet. Jag känner igen miljöerna både i Malmö och på Gran Canaria. Men finns verkligen så otäcka människor som romanen beskriver på Malmö Högskola?
Eva Holmquist: Kedjor känns bara när du rör dig. 224 sidor. Science fiction.
Boken var spännande, läste i ett streck. Trovärdig miljö ombord på rymdkolonin. På 350 år kan mycket hända. Folk verkar ha degenererat. Inte så konstigt, när de startade med 50 personer. Intressant det där med rymdkolonin som religiöst föremål. Roligt med dörrarna som säger psch. Påminner om Startrek. Författaren lär vara en stor fan av denna serie. Men – i och med att jag läste allt i ett, upptäckte jag en fras som hela tiden återkom – Sjutton också. Därför rekommenderar jag alla att köra sin bok i Lix-analys, så återkommande fraser och ord kan plockas bort.