Precis som i Beatrice spelar ”noisyn” en viktig roll, den apparat som gör det möjligt att läsa andras känslor och tankar. Men hur likriktade blir vi när vi försöker anpassa oss efter alla andra? Och hur lättstyrda? KG Johansson fångar som vanligt sina läsare, språket är tydligt och medryckande. De existentiella frågorna är relevanta och karaktärerna känns trovärdiga.
Kategorier