Recensioner av Tora Greves böcker

Inför publicering av Översteprästinnan -Siriuskrönikan 5:

Erövraren – Siriuskrönikan1

Bertil Falks recension av Siriuskrönikan i Tidningen kulturen 2015-08-16.

Fantasy är en kusin till sf och ett syskon till sagor och legender. Och fantasy har ett kulturantropologiskt drag som genren delar med sf. Denna etnologiska sida av fantasy och sf präglas av fiktiva beteendemönster och fiktiva religiösa mönster. Vi känner igen det från Sagan om ringen och Game of Thrones och det är framträdande i Tora Greves tjocka fantasyroman Erövraren. Siriuskrönikan (TiraTiger Förlag 2014).

Händelseutvecklingen äger rum på en planet som rör sig mellan de båda stjärnorna i Sirius solsystem i en instabil bana (Sirius ligger 8,6 ljusår från oss räknat och är den ljusstarkaste stjärnan på himlen, om man bortser från solen.)

Universum har gjort det komplicerat för oss sirianer”, säger en schaman i boken. ”Planeten rör sig i en farlig bana mellan två solar. Utan gudomens personliga manifestation på planeten skulle den störta in i en av solarna eller slungas ut från den livgivande zonen. Vi måste säkra banans stabilitet genom starka ritualer varje nyår.”

På planeten finns åtta olika klansamhällen med skilda samhällsskick och varierande beteendemönster.

Det handlar om varelser av olika hudfärg, som strider och samverkar. Här förekommer sexuella handlingar, däribland våldtäkter och andra sexuella våldsamheter, grafiskt beskrivna men utan att därför egentligen vara pornografi. Det märks att partierna inte är till för att hetsa upp läsaren utan för att beskriva attityder och beteenden hos de olika folkslagen. Begreppet obscenitet är bättre än pornografi för att beskriva dessa avsnitt.

Men Tora Greve kalkerar sexualiteten på mänskliga beteenden. Varelserna i dessa klaner, de må vara matriarkat eller demokratier eller ha något annat styrelseskick, är fysiskt sett som vi människor på jorden. Tora Greve har inte tagit steget fullt ut och beskrivit andra slags intelligenta varelser med olikartade fortplantningssätt och sexuella beteenden baserade på annorlunda fysiskt och mentalt betingade förutsättningar.

Detta inte sagt som kritik utan som ett påpekande om vilka outnyttjade möjligheter att spekulera kring utomjordingar som finns och som kan leda till intressanta antaganden den dag författare lämnar föreställningen om antropomorfa utomjordingar. Detta understryker också att Tora Greves beteckning av sin roman som en fantasyroman är rimligare än att kalla den sf, detta trots att skeendet utspelar sig på en annan planet, vilket brukat förknippas med sf.

Cibiaklanen är den härskande klanen. Enligt myterna har alla invånare på planeten en gång varit ett folk. Eros av Cibia vill uppfylla sin mors dröm att åter samla alla klanerna till ett folk – med eller utan våld. Hur det kommer att gå återstår att se, för den här boken är första delen i Tora Greves Siriuskrönika.

Det förekommer en uppsjö av människor och jag hade svårt att hålla reda på alla personerna och deras namn, men det är snarare en oförmåga hos mig än en brist hos författaren.

Om norsk-svenska Tora Greve ska sägas att hon är en Limhamnsbaserad textilkonstnär som förvandlas till reseledare varje gång det inträffar en solförmörkelse någonstans ute i världen. Hon är amatörastronom och stod på 1970-talet i kontakt med Carl Sagan om hur banrörelserna till en planet borde vara för att den ständigt skulle befinna sig i den livgivande zonen. Resultatet blev att hon räknade ut den möjliga förekomsten av banan för en sirianernas planet. Boken är originellt nog illustrerad med fotografier av hennes textilkonst.

Bertil Falk.

Julläsning 2017!

Recension i Populär Astronomi nr 4 2017 av Hammerslag, skriven av Cecilia Wrige:
Efter en kort beskrivning av Tora Greves äventyrliga liv, följer recensionen: ”Till det bör tilläggas att den här boken är väldigt bra!
Handlingen är centrerad runt familjen Hammer i södra Norge. En äldre änkeprostinna med sina tre söner är passionerade Jules Verne-anhängare och bestämmer sig för att förverkliga hans vision om en månkanon år 1903. Finansierade av rika släktingar verkar de ha aldrig sinande ekonomiska resurser för att förverkliga sin dröm. Den planerade månsonden skall skjutas upp med hjälp av en gigantisk massaccelerator, och i spetsen för hela projektet står en av sönerna, ingenjören Jens Hammer. Projektet är enormt och till sin hjälp anställer de så många ingenjörer att en hel by till slut förvandlas till en blomstrande industristad. Men märkligare och märkligare saker händer under byggandets gång, tills en undran föds om huruvida enbart jordliga varelser är inblandade i processen.
Det bästa med boken är att författarinnan lyckas skildra  både den tekniska sidan av ingenjörernas arbete med acceleratorn samt karaktärernas inre liv på ett intressant sätt. Både den som tycker om rymdfysik och den som gillar att läsa om människoöden kommer hitta något här. Den är en perfekt kombination av relationsdrama och sci-fi som jag rekommenderar till alla som vill krypa upp i soffan med mysig rymdläsning.”
Ny genre? Feelgoodsciencefiction.

Waiting for the Machines to Fall Asleep, Affront Publishing.
Seregil of Rhiminee writes:
The Philosopher’s Stone by Tora Greve:
An especially intriguing alternate history story about alchemy and science in England. The author writes fluently about the characters, which include Isaac Newton.
An interesting story about how scientists are intrigued by alchemy and the Philosopher’s Stone. The author has managed to create an excellent atmosphere and sense of place, and she writes well about the characters. This is one of the best alternate history stories I’ve read during the recent years.
Chuck Rothman writes:
The Philosopher’s Stone by Tora Greve is an alternate history featuring the great English scientists of the 17th century – Isaac Newton, Robert Boyle, Edmund Halley, et. al – and the GermanFrederika von Leibnitz.  Dr. Isaac Barrow knows the men and is present when they begin to discuss the Philosopher’s stone of the title, which is nothing like the one in alchemy. It’s an interesting exercise, and changing von Leibnitz into a woman helps propel the story to the end.

Waiting for the Machines to fall asleep
Waiting for the Machines to fall asleep

Maskinblod3, affront förlag.
Jonas Thente i Dagens nyheter skriver:
Tora Greve beskriver sin avlägsna värld med stöd i en utbredd naturvetenskaplig lärdom. Hennes novell börjar vid ett universitet i en dysonsfär tillhörande en typ 3-civilisation, där de olika fakulteterna forskar i minst sagt avancerade saker. Man slås av det faktum att vår egen civilisation ännu inte nått fram till typ1.

Maskinblod 3
Maskinblod 3

Kärlek i maskinernas tid, affront förlag.
Carola Strömstedt skriver:
Theodora av Tora Greve var en annan novell om en biologiskt framavlad hybrid med en intressant POV som går utanför den fyrkantiga boxen.
Ahrvid Engholm skriver bland annat:
Tora Greves Theodora har samlingens kanske mest lovande intrigupplägg. En främmande telepatisk varelse, som liknar en attraktiv kvinna, tas från sin hemplanet till ett laboratorium, där hon behandlas illa, våldtas och till slut dräper en i personalen och flyr, ut i en stadsmiljö (som hon upplever som en djungel).

Kärlek i maskinernas tid
Kärlek i maskinernas tid

I varje ångetag, en Oscariansk steampunkantologi, Andra Världar förlag.
Eva Ullerud skriver:
Hammerslag av Tora Greve var rolig, med sin pigga änkeprostinna och självaste kung Oscar.
Zensat (BertilFalk) skriver:
Tora Greves bidrag utspelar sig i Oslo, dit Oscar II kommit för att beskåda avskjutningen av en norsk projektil som ska kunna nå fram till Stockholm.
Bertil Falk skriver även i Tidningen Kulturen:
Unionskungen Oscar II är själv på besök hos brödrafolket i Kristiania, som Oslo hette på den tiden. Han är där för att ta sig en titt på provskjutningen av en projektil som uppges ska kunna träffa Stockholm.

I varje ångetag
I varje ångetag