sf-gruppen på TBO 2015-10-17 kl. 17 – 19

Närvarande sju personer, som tappert kämpade sig uppför Galgbacken i regnet.
Bertil Falk från zenzat förlag visade en dokumentär han gjort om Stålmannens skapare Jerry Siegel och Joe Shuster. Intressant i sammanhanget är att kvinnan som stod modell för Lois Lane sedan gifte sig med Jerry Siegel. Dokumentären tar upp det faktum att de två stackarna inte tjänade något på Stålmannen, då de sålde rättigheterna för en struntsumma och sedan förblev utfattiga. En välgjord dokumentär, med intervjuer av paret Siegel i Helsingborg.  Designen var Stålmannen-lik, med tredimensionell text i rubriken. Trots detta lyckades inte Bertil Falk sälja dokumentären till något amerikansk bolag. Kan det finnas skumma kapitalistiska intressen som inte vill ha någon dålig publicitet? En av de intervjuade, som kämpade för Shuster och Siegels rättigheter, vara ganska frän i sina uttalanden.
Efter filmen festade vi på hemgjorda kanapeer och cider. Det fanns även rödvin, men den åkte intakt hem igen även om bara en bil stod på parkeringen. sf-gruppen möts så sällan att vi gott kan festa lite under mötet.
Då kanapeerna var uppätna, höll Tora Greve från TiraTiger förlag ett föredrag om Sirius, med bilder bl a tagna med Meaden på TBO och röntgensatelliten Chandra. Den celesta mekaniken i Sirius solsystem diskuterades och världsbygget utifrån den. Som avslutning berättades om en bedragare med New Age-försänkningar som försökte lura pengar av folk för att upprätta en siriansk ambassad först på Valhallavägen i Stockholm och sedan på en bondgård i de mörka småländska skogarna. Enligt rykten lär den presumtiva ambassadören ha flyttat till Mora, men det är obekräftat.
Under programmet åkte en skål baconcrisp fram som tilltugg och lördagsgodis.

Bokutställning och tilltugg
Bokutställning och tilltugg

 

Detektivroman från Råå

Bortom Kontroll av Karolina Orrhede. 271 sidor.
ISBN 978-91-982430-0-0
Lite rörig detektivroman i Camilla Läckbergstil med återblicker. Som detektivroman kunde den ha varit skarpare utmejslat med flera tydliga planteringar. Vissa personer gör omotiverade utflykter upp på vinden, så man förstår att där finns något de är ute efter.
Handlingen: En grupp personer vill ta över ett företag som annars skulle läggas ner. Men så börjar den ene efter den andra av investerarna att mördas. Det visar sig att lösningen går att finna i forntiden, därför tillbakablickarna.
Intressant fenomen som diskuteras: Vissa personer tycks få allt att blomstra runt sig, medan andra bara sprider katastrof och olycka. Detta behöver inte ske medvetet eller på grund av personers val, det verkar som om lyckan följer vissa, medan andra hela tiden drabbas av olycka. Central del av boken som väcker mera intresse än mordgåtan.
Två saker jag aldrig lyckades finna ut av: Vem är den skånska miss Marple det hänvisas till? Vilket syfte har prologen som beskriver något som händer mitt i boken?
Personerna: De flesta bara glider förbi som statister. De som står ut som intressanta är Märta och hennes familj, samt Kaiyo. De är huvudpersoner. Boken är läsvärd på grund av dem.

Världens minsta bokmässa

Sista gång Sveriges minsta bokmässa hölls – hos Ulf R. Johansson var på lördagen 3 oktober kl. 16 – 20. Bertil Falk var med mig på bokmässan i Göteborg och upptäckte att Sture Lönnerstrand fortfarande är populär. Det verkar som om zenzat har fått blodad tand och inte vill kasta in handduken definitivt. Lönnerstrands son var med på den minsta bokmässan nu sista gången. Det är definitivt slut hos Ulf R. Men vi filar på en fortsättning på TBO i Oxie, om folk orkar motionera upp backen för att få en vinare och lite trevlig mingel. Det blev en fin kväll med tal av Ulf R. och Bertil Falk svarade på frågor. Amarjot Singh stod för indiska smårätter. Jag noterade även en äppelkaka i köket och en burk nybakade, väldoftande kanelbullar som bjöds runt. Undertecknad är tyvärr allergisk mot kanel. Nesan vibrerade dock inför doften. Som vanligt såldes böcker. Bokmässan var helt dedicerad zenzat förlag, men det blev även inofficiel försäljning av Sirius2 under bordet till kunder som köpte Sirius1 förra året och hade frågat efter tvåan. Pga ett krånglande knä hade jag svårt att mingla runt och blev mest sittande på en stol. Jag placerade mig mitt emellan de två rummen där saker hände. Det var flera som satt. Vi börjar dra på åren. En del människor har försvunnit, andra tacklat av. Det blev tydligt då Ulf R. och Gunnar Bernstrup uppvisade en duell i käppfäktning. Några unga i form av barn och barnbarn har tillkommit. Då vinet var slut började folk droppa av för att fortsätta umgås på en trevlig krog och kanske äta en bit. Ulf R. bor ju centralt, nära Möllevången.

Ulf R och Bertil Falk

Detektiv från vikingatiden

Gardar Gåtlösaren av Bertil Falk. 235 sidor.
Förlaget Orda AB
ISBN 978-91-7553-978-2
Boken är en deckare, byggt upp av noveller med olika gåtor sammanhållna i en tråd. Det finns framåtrörelse, så att händelser i ett kapitel fortsätter i ett annat. Till exempel träffar Gardar sin blivande hustru tidigt i boken i ett kapitel och gifter sig med henne i ett senare. Författaren har god kännedom om vikingatiden. Han hänvisar till arkeologiska fynd som i dag finns på museer och som finns med handlingen. Några av personerna i boken är omtalade i Snorre Sturlasson Kungasagor, speciellt i kapitlen om Miklagard. Jag vet inte om den skurkaktige Domalde är samme som i Ynglingesagan, han som blotades och Erik Werenskiold ritade en bild av som kunde skrämma ett historieintresserat barn med stor fantasi. Författaren har även kunskaper inom skaldekonst, då han har sprängt in självskrivna kvad i texten.
Gardar Gåtlösaren är ingen fantasyberättelse, även om en drake uppträder. Jag gissade snabbt lösningen då planteringen var ganska tydlig. Det var en av historierna jag gillade bäst.
Boken är en deckare från vikingatiden som är historisk korrekt. Den har något att erbjuda både den historiskt intresserade och de som gillar deckare.

Recension av Det är inte så lätt som du tror från 2014-09-09

Jag försöker samla mina gamla recensioner på andra forum till denna blogg. Här kommer recensionen av Eva Holmquist: Det är inte så lätt som du tror.

Jag har läst Eva Holmquists bok Det är inte så lätt som du tror. Nu har rymdkolonins innevånare klarat av att mjuklanda hela det sönderfallande interstellära rymdskeppet Diligentia och ger sig trevande ut på den lyckligtvis beboeliga planetens yta. Många tänkvärda kommentarer om demokratins problem presenteras. Men det mest intressanta som diskuteras är problemet med att kolonin innehåller så få fertila kvinnor. Det får mig att tänka på Lasse Holms böcker om mänsklighetens gryning och det faktum att alla kvinnor stammar från samma kvinna som levde för 180 000 år sedan, och alla män stammar från samma man som levde för 140 000 år sedan. Mänskligheten var nästan utrotningshotad då de första människorna gick från Afrika till Asien. De är 50 personer i rymdskeppet Diligentia, och det är inte lätt att hålla reda på alla. Vid ett par tillfällen blandar även författaren ihop dem. Den person jag tycker jag kommer närmast, är Lola, som övervinner sin rädsla för att lämna rymdskeppet och vågar bosätta sig med sin make på planetytan. När boken slutar, är gruppen delad i två och de som lämnar rymdskeppet har smugit med sig en av skeppets datorer. I vår tid där demokratin ofta ifrågasätts av unga människor, är det bra med en ungdomsbok som denna. Det ska bli spännande att läsa fortsättningen.